Vi gillar olika.

Jag är uppvuxen i en familj där vi alltid åt middag tillsammans. Mamma lagade oftast maten och så satt man ner runt bordet och samtalade om dagen och hur den varit. Det var heligt och supermysigt! Värmen, tryggheten och kärleken omfamnade oss där vi satt.
Nu när vi fått barn tänker jag naturligtvis att det är så man gör när man är en familj, och det gör vi. Det enda som skiljer sig vid vårt bord från det jag växte upp vid, är att ibland, inte alltid, så står det olika maträtter framdukade. Jag och min man gillar, och är ofta sugna på olika mat!
Som jag varit bekymrad över detta. Herregud, det blir ju inte familjemiddag om man inte äter samma rätt!

Nu när vårt lilla trassel sitter med och äter vid bordet och har gjort i ca två månader, så känner jag nog att värdet i våra familjemiddagar inte alls sjunker beroende på vad vi stoppar i munnen. Värme, trygghet och kärlek omfamnar även oss när vi sitter där och skrattar åt minitrassel när hon kletar gröt i håret eller ärtpuré i näsan och skriker i högan sky när skeden inte kommer med ny laddning tillräckligt fort.

Som ikväll till exempel, maken åt spaghetti och köttfärssås, jag åt fil med russin och lilla trassel gröt med banansmak. Vilken lördagsfest va? Jo, det var ju det!
Nej, olika maträtter har nog kanske inte varit anledningen till olyckliga barn eller skilsmässor, i alla fall kommer det inte vara det i vår familj!


Tankar och åsikter

Tankar och åsikter:

Namn:
Om du kommer tillbaka!

E-postadress: (endast för mina ögon)

Din blogg:

Tankar och åsikter:

Trackback
RSS 2.0